The courtyard

My courtyard is situated at Wallingatan 10 in Stockholm. When I first saw the courtyard of the house I just moved into, I was captured by the image. It looked nothing like places I´ve lived before, or even other courtyards in Stockholm that I´ve visited. There was an absence of something. According to architect Bernardo Secchi, an urban void can be considered as introverted desolation, a sense of loss. On the other hand, the concept can also be interpreted positively: “Vacant primarily means empty, but also free and therefor full of opportunity”. I took this approach, and claimed my backyard.

I have worked with a dome structure covered with shrink plastic, a product often used for covering boats for winter season or packaging goods for transportation. Heating the plastic makes it adapt to the shape of any object. In doing this, I am using an industrial material and process as a language for my craft, proving that any material can be considered craft.  The plastic material is serving as a shell to the supporting construction inside.

The dome is placed around a corner, consuming it and enhancing the experience of the two walls meeting. The axis of the corner functions as a point you need to walk around, it can´t be ignored. This operation means that the figure system of the sphere is confronted by the figure system of the square. When combining these movements circle and square an interesting collision appears.

Min innegård ligger på Wallingatan 10 i Stockholm. När jag först såg gården i huset jag just flyttat in i blev jag tagen av det som mötte mig. Det liknande ingen plats jag har bott på tidigare eller andra gårdar i Stockholm som jag har besökt. Det var en frånvaro av något. Enligt arkitekten Bernardo Secchi, kan ett tomrum i staden betraktas som en introvert ödemark, en känsla av förlust. Å andra sidan, kan begreppet också tolkas positivt: “Vakant innebär framför allt tomt, men också disponibelt, fritt och därför fullt av möjligheter”. Jag tog fasta på det angreppsättet, och tog min innegård i anspråk.

Jag har arbetat med en kupolstruktur täckt med krympplast, en produkt som ofta används för att täcka båtar inför vintersäsong och inom förpackningsindustrin. Uppvärmning av plasten gör den möjligt att anpassa kring vilken form som helst. Genom att göra detta använder jag en industriell process och material som ett språk för mitt hantverk, som visar att allt material kan bearbetas som hantverk. Plastmaterialet fungerar som ett skal för den bärande konstruktionen inuti.

Kupolen är placerad runt ett hörn, och tar hörnet i anspråk för att förstärka upplevelsen av två väggar som möts. Hörnets axel fungerar som en punkt som måste cirkuleras, och kan inte förbises. Denna rörelse innebär att den sfäriska formen konfronteras med den kvadratiska formen. Kombination av dessa rörelser cirkel och kvadrat skapar en intressant kollision.